Så stor del av inkomsten går till villalånet – kommun för kommun

En ny analys från Landshypotek Bank visar stora skillnader i Sverige i hur stor del av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader för en genomsnittlig villa. I topp ligger kommuner i Stockholmsområdet, medan flera glesbygdskommuner hamnar i botten med betydligt lägre andelar.

Så har Landshypotek Bank räknat

Enligt Landshypotek Bank bygger beräkningarna på genomsnittliga villapriser (Svensk Mäklarstatistik), aktuella räntor och amorteringskrav samt inkomster baserade på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Kalkylen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents bolåneränta
• 2 procents amortering
• Efter ränteavdrag

Stockholmsområdet sticker ut

Landshypotek Banks analys pekar ut flera kommuner i Stockholmsområdet där villalånet tar en stor del av hushållets nettoinkomst:

• Solna: 41 procent
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera inlandskommuner

I andra änden av skalan uppges omkring tre procent av hushållets nettoinkomst gå till lån för en genomsnittlig villa i:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

Så ser det ut på länsnivå

På länsnivå uppges Stockholms län ha högst andel, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsten på villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent. Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger enligt analysen på 22–23 procent.

Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.