PajalaNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt – och lägre än i Europa senaste tre åren

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt före momssänkningen och lägre än i EU senaste tre åren.

Annons

Matpriserna fortsatt upp – men enligt granskning inom normala ramar

Efter de stora prislyften 2022–2023 har livsmedelspriserna fortsatt att stiga, vilket hållit debatten om matpriserna vid liv. I en genomgång från Länsförsäkringar framgår dock att prisökningen de senaste åren, fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026, har legat inom normala ramar och varit i nivå med – eller något lägre än – jämförbara EU-länder.

”Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa”, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

5–6 procents uppgång från våren 2023 till momssänkningen

Den snabbare prisutvecklingen på livsmedel ebbade enligt Länsförsäkringar ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till matmomssänkningen den 1 maj 2026, uppges priserna ändå ha fortsatt upp med omkring 5–6 procent i Sverige.

”Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala”, säger Alexandra Stråberg.

Lugnare än åren före pandemin

Som jämförelse pekar Länsförsäkringar på perioden januari 2010 till januari 2020, då priserna på ”livsmedel och alkoholfria drycker” ökade med 19,3 procent medan KPI steg 10,7 procent. Det innebär att matpriserna ökade nästan dubbelt så snabbt som den breda inflationen under det decenniet.

Sverige under EU-snittet senaste tre åren (före momssänkningen)

I genomgången jämförs Sverige med euroområdet (EMU) och EU. Länsförsäkringar uppger att svenska matpriser, sett till den senaste treårsperioden före momssänkningen, ökade något mindre än i Europa.

Annons
PeriodMåttFörändring
Mars 2023–mars 2026Sverige (livsmedel och alkoholfria drycker)6,0%
Mars 2023–mars 2026Sverige KPI5,7%
Mars 2023–mars 2026EMU8,2%
Mars 2023–mars 2026EU8,9%
Mars 2021–mars 2026Sverige (livsmedel och alkoholfria drycker)33,2%
Mars 2021–mars 2026Sverige KPI23,4%
Mars 2021–mars 2026EMU32,8%
Mars 2021–mars 2026EU36,8%

”Halveringen av matmomsen raderar ut” prisuppgången

Länsförsäkringars siffror och jämförelser avser utvecklingen till och med april 2026, alltså före momssänkningen. Enligt Länsförsäkringar förändras bilden tydligt om momssänkningen räknas med.

”Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig”, säger Alexandra Stråberg.

Debatten väntas fortsätta

Länsförsäkringar konstaterar samtidigt att frustrationen över den höga prisnivån finns kvar efter prischocken 2022–2023, även om själva ökningstakten normaliserats.

”Prischocken 2022–2023 slog hårt mot svenska hushåll och frustrationen över den höga prisnivå finns kvar. Även om ökningen normaliserats sker det från en hög nivå, och osäkerheten kring framtida förändringar är stor, inte minst med oroligheterna i Hormuzsundet”, avslutar Alexandra Stråberg.

Om genomgången

  • Matpriser avser KPI-kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker”.
  • Svenska data kommer från SCB och jämförelser för euroområdet från Eurostat.
  • Granskningen bygger på statistik till och med april 2026, med syfte att undersöka utvecklingen före den svenska matmomssänkningen.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi