Så ser nedskräpningen ut i Sverige enligt Håll Sverige Rents nya mätningar

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpning. Enligt rapporten har mängden skräp i stadsmiljö minskat över tid, samtidigt som nikotinskräp fortsatt dominerar. På en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana passerar man i snitt över 1 000 skräpföremål, enligt organisationens vardagsexempel.

Nedskräpning upplevs som ett stort problem

I en Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra uppger 73 % av svenskarna att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar beskrivs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt är det bara ungefär en av tio som erkänner att de själva skräpat ner. Enligt undersökningen uppges slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart vara vanliga orsaker.

30 % mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

För första gången redovisar nationella mätningar hur skräpet förändrats över tid. Håll Sverige Rent uppger att skräpet i stadsmiljö totalt har minskat med 30 % sedan 2023 (mätt 2023–2025).

Flera plastrelaterade skräpföremål har minskat särskilt mycket i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Fimpar och snus står för majoriteten av skräpet

Trots att rökningen minskar är nikotinprodukter fortfarande den vanligaste skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 visar att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp totalt (inklusive exempelvis snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör cirka 70 % av skräpet i stadsmiljö

För snus syns enligt rapporten ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns däremot en minskande trend för både fimpar och snus.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på väg till jobbet

Håll Sverige Rent har översatt mätresultat till ett exempel för en 1 kilometer lång promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana. På sträckan skulle man passera över 1 000 skräpföremål. Exemplet listar bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar i förbrukning – men inte som skräp

Rapporten uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter en ökning mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026.

Enligt Håll Sverige Rent visar de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora regionala skillnader:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket är en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket ligger under EU:s tröskelvärde.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det som hittades under 2025. Här förekommer också förpackningar från godis, snacks och mat, enligt rapporten.