Generativ AI förändrar svenskämnet på gymnasiet

Gymnasielärare i svenska får allt svårare att avgöra vad som är elevens eget arbete när generativ AI används. Det framgår av ett pressmeddelande från Luleå tekniska universitet (LTU), publicerat den 27 maj 2026, som hänvisar till en studie om hur AI påverkar undervisning och bedömning i svenskämnet.

Intervjuer med lärare: påverkar undervisning, bedömning och relationer

Enligt LTU bygger studien på intervjuer med gymnasielärare i svenska och visar att AI redan påverkar både undervisning, bedömning och relationen mellan lärare och elever. Caroline Graeske, professor i svenska med didaktisk inriktning vid LTU, beskriver att tekniken kan fungera som stöd men också väcker frågor.

”Generativ AI kan fungera som stöd, inspiration och verktyg, men väcker samtidigt frågor om fusk, tillit, källkritik och lärarens roll”, säger Caroline Graeske.

Nya arbetssätt i klassrummet

Pressmeddelandet beskriver flera sätt som lärare uppges anpassa undervisningen för att möta utvecklingen:

• Kortare skrivuppgifter
• Arbeten som delas upp i flera steg
• Skrivande i kontrollerade miljöer, exempelvis låsta skrivplattformar
• Ökat fokus på källkritik och på hur elever använder AI-verktyg
• I vissa fall en återgång till analoga arbetssätt, som handskrivna uppgifter

Niclas Ekberg, universitetslektor i pedagogik vid LTU, betonar i pressmeddelandet vikten av att elever fortsatt tränar grundläggande förmågor.

”Eleverna måste fortfarande lära sig att själva läsa, skriva, tolka, tänka kritiskt och uttrycka sin egen röst”, säger Niclas Ekberg.

Behov av tydligare riktlinjer

LTU lyfter att traditionella uppgifter och examinationsformer inte alltid räcker när generativ AI blir en del av elevernas verktygslåda. I stället pekar pressmeddelandet på behov av mer muntliga moment, processarbete och ökad insyn i hur elever arbetar.

Forskarna framhåller samtidigt att lösningen inte är att stoppa tekniken, utan att använda den mer medvetet.

”En viktig slutsats är att lösningen varken är att vara teknikfientlig eller okritiskt positiv. I stället behövs ett kritiskt och medvetet förhållningssätt där elever och lärare lär sig förstå, granska och använda generativ AI på ett ansvarsfullt sätt”, säger Caroline Graeske.

Om studien

Studien heter En annan verklighet? Möten med generativ AI i gymnasieskolans svenskämne och är publicerad i tidskriften Utbildning & Demokrati (2025, vol. 34, nr 2, s. 61–84). Enligt artikelns sammanfattning bygger studien på intervjuer med åtta lärare och visar att generativ AI både kan transformera undervisning och lärande och samtidigt utmana uppgiftsdesign, bedömningspraktiker och den relationella dynamiken i klassrummet.