Risk för ökade kostnader om EU-målen missas

Sverige riskerar stora ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen gäller den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. IVL bedömer att ett misslyckande inte bara skulle vara negativt för klimatet, utan också kan bli kostsamt för staten – och i förlängningen skattebetalarna, även i kommuner som Pajala.

Underskott på 11 miljoner ton i ESR-sektorn

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn för perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka upp en del av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Tre vägar för resterande utsläppsgap

Efter att möjligheten att använda EU ETS-rätter räknats in återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): Kostnaden bedöms som mycket osäker, eftersom många medlemsstater uppges ha liknande underskott och bara ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder: IVL uppskattar åtgärdskostnaden till cirka 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS.
• Missa åtagandena: Då skrivs utsläppsgapet enligt regelverket upp med 8 procent och förs vidare till nästa år. Om det upprepas kan det ge en ränta-på-ränta-effekt.

Sanktioner kan tillkomma

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan även sanktioner bli aktuella.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Den bakomliggande rapporten heter Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026, och är författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.